Recension av Christine Antaya i dagens SDS.
”Om konstvärlden kan kännas som ett fängelse för konstnären så kan den te sig lika stängd för de som står utanför murarna. Men Krognoshusets väggar är genomträngliga. Nu pratar jag inte om spöken, även om detta tas upp i utställningen, utan om det som är Auras styrka: angelägenheten som både publik och intern verksamhet. Jubileet blir ett tillfälle att få insyn i det senare.”
